Forbidden to remember, terrified to forget

Dagen började okej. Gick till jobbet, skönt att kunna skingra tankarna o vakna lite innan det är dags att jobba... men sen blev allt en enda röra... eller det känns så iaf. Vet inte riktigt varför men det kändes om en dålig dag... fast det var väl inte det egentligen. Var väl inte mycket bättre sen heller... surar för små saker... den tiden på månaden kanske... känner mig så kosntigt tom o trött bara... ska iaf bli skönt med ledig helg. Kanske blir bättre? Har varit lite småhängig ett tag. Förkyld... kanske är det feber på väg? Who knows.... only time will tell. Lever välför mycket i min fantasivärld helt enkelt. Så fort jag får tid över sitter jag med boken framför mig o blir jag störd blir jag sur... grinig man får vara då...

Imorrn ska vi städa lite inför söndagen... sen hoppas jag att vi hinner med en trevlig spelkväll hos Anna o B. Vore skönt att kunna koppla av lite, tänka på nåt annat ett tag. Får se om D pallrar sig upp skapligt så vi inte behöver stressa... för i slutändan är det ju det som avgör det hela... nope. Time for Breaking Dawn. Lämnar er med en bild på mina söta kissar o en låt. Passar dagen bra tror jag...




With my hands around your neck, who will stop me now?

Kommentarer


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback